Norrsken och tacksamhet – Veckosvepet v. 05, 2017

God morgon! Oj vad förra veckan var lugn, i alla fall här på bloggen. Mitt liv har dock varit allt annat än lugnt. Jag har arbetat med allt från att uppdatera min portfolio (jag är inte klar än) till att styra upp kommande uppdrag och samarbeten.

Natten till första februari gav vi oss ut för att fotografera stjärnor med en kompis till Andreas och plötsligt uppenbarade sig ett vackert norrsken medan vi stod där ute på åkern i mörkret och tystnaden. Ett perfekt avslut på januari månad!Aurora Borealis © Rania Rönntoft, Rowan Tree | www.rowantree.se

Innan vi tar en närmre titt på veckan som passerat måste jag få säga tack. Aldrig har jag fått så mycket kommentarer på ett inlägg förut. Det är så många som uppskattat mina tankar kring mina intentioner för 2017!

Ni har delat med er av era egna funderingar, känslor inför året och vad som fungerar för er och inte, och ni är många som uttryckt att inlägget, såväl text som bilder, inspirerat er. Det är för det här som jag bloggar. Responsen jag får ifrån er och dialogen vi har här. Min lilla blogg blir som ett forum, det är fantastiskt och ni är underbara. Tack!

Varje måndag tar jag en titt på veckan som gått och skapar ett veckosvep, ett inlägg som innehåller bilder jag tagit, bra saker jag sett, läst eller hört, inlägg jag postat under veckan och så försöker jag avsluta med att visa hur jag sett ut och reflektera över mina egna tankar och utveckling. → Mina tidigare veckosvep finner du här

BilderVeckosvepet #05, 2017 © Rania Rönntoft, Rowan Tree | www.rowantree.se

Mellan allt jobb har jag myst med Mumrik i sängen, druckit kaffe och fyllt i mina listböcker. I slutet av veckan kom min vän Fanni hit på besök ända från Ungern. Vi har haft två underbara dagar med mycket inspirerande samtal, god mat och otroligt mycket fotograferande ute i naturen här omkring vårt hus ➵ ett (eller flera) inlägg med massvis med bilder samt en behind-the-scenes video är på ingång!

I söndags tog jag och Andreas en tur ut till havet och allt vara bara grått grått grått… Men det var skönt att komma hemifrån och känna att man åkt ut och gjort något så det gjorde inte så mycket.

Bra saker

 » Hellre inte alls än halvdant

Johanna fortsätter att leverera riktigt grymma inlägg som rör hållbarhet och mode. Den här gången delar hon med sig av sina tankar hon bär med sig inför ett köp, samt en liten checklista. Det mesta faller in även under min checklista när jag handlar kläder numera. Utöver huruvida plagget är hållbart framtaget eller ej, eller om du köper second hand – så är det ju enormt viktigt att bara investera i plagg som du verkligen, verkligen trivs i, som sitter riktigt bra och som fungerar med resterande plagg i din garderob. Jag rekommenderar, uppmanar er till och med, att ha Johannas tankar och checklista i huvudet nästa gång ni ska gå på stan! 

 » Mitt slow blogging manifest

Eftersom jag själv haft lite av en oplanerad slow blogging vecka passar jag på att dela ett av Annas senaste inlägg. Jag tror verkligen vi kommer märka av en förändring i många bloggar nu den kommande tiden. Man kommer publicera färre men mer välarbetade inlägg. När jag började blogga kunde jag seriöst lägga upp en bild på omslaget av en film och skriva ”ikväll ska jag äta godis och se på den här filmen”. Det var innehållet i ett helt inlägg!? Så ja, det har såklart redan hänt mycket när det kommer till hur vi bloggar men det är i ständig förändring och det är häftigt och vara med om. Slow blogging är något jag gärna förespråkar!

Samtidigt var det där inlägget om filmen jag skulle se väldigt genuint och äkta. Jag ville dela med mig av det på bloggen och det gjorde jag också. Jag vill försöka hitta tillbaka till det där spontana, kravlösa bloggandet. Alla inlägg måste inte planeras i flera dagar och med tanke på att jag nu fotograferat aktivit i 10 år så har jag ett ganska stort arkiv med bilder att använda mig av. Jag lovar, det kommer definitivt fortsätta vara mer innehållsrikt än att jag skriver om en film jag ska se haha.

 » Döden väntar inte på någon

Min fina vän Maria har haft en jobbig period nu och har i samband med det skrivit ett så himla bra, tungt och starkt inlägg om att inte passa in i normen. Jag känner så väl igen mig. Det är ett inlägg som jag finner att det är svårt att skriva om. Men har ni inte redan gjort det, in och läs med er för det här är banne mig viktigt!

Tidigare inlägg

Utöver förra veckosvepet blev det endast ett inlägg den här veckan, ett inlägg jag funderat över och arbetat extra länge med så efteråt var jag ganska tom och behövde en bloggpaus, utöva lite slow blogging helt enkelt.

Jag själv

Det är något som inte känns bra med mig, på det ytliga planet. Jag bryr mig alldeles för mycket, håller på att trilla ner i jämförelse-träsket. Jag är så jäkla glad och säker i vem jag är som person, jag mår bra och frodas men när det kommer till det yttre så tycker jag att alla andra ser så säkra och bekväma ut i sin stil medan jag fortsätter att kämpa. Rensar garderoben, försöker hitta få, bra basplagg som funkar med allt och till allt. Jag sitter på Tradera och letar efter kläder som är ”jag” och ser bra ut, och jag fastnar i att försöka skaffa sådant som gör sig bra på bild och det blir så fel.

Jag känner mig inte alls bekväm i mig själv just nu och det är där problemet ligger, det kan inga kläder i världen hjälpa, inte heller långt hår eller en problemfri hy. Det är till viss del en period, en fas, det vet jag – men jag vill ändå arbeta med de här. Bli mer bekväm i mig själv och att det syns utåt. Trots alla påsar med kläder jag lämnat bort har jag ändå bara skrapat på ytan, kommande vecka ska jag rensa på riktigt. För jag vet att det bara är två av alla mina skjortor jag genuint tycker om, använder och känner mig bekväm i – och det där gäller alla delar i min garderob.

/ hon som försöker alldeles för mycket ↑ 

All images and content are © Rania Rönntoft – Rowan Tree originals unless otherwise stated. Feel free to pin and share, but remember all content is copyright protected. Always link back and credit when sharing. Thanks!

YOU MIGHT ALSO LIKE

26 Comments

  1. Svara

    Emma

    6 februari, 2017

    Åh vad fint med norrsken.

    Känner igen mig i det du skriver om att trilla ned i jämförelseträsket. Jag kämpar mig just nu upp från det.

    • Svara

      Rania Rönntoft

      6 februari, 2017

      Ah, alltid lika vackert, man tröttnar minsann aldrig <3 Men åh du som är så fin och duktig fotograf med en jättefin blogg, sluta jämföra dig! (jag vet, lätt att säga och svårare att lyckas med) <3 Hoppas du tar dig upp snart! kraaaam

  2. Svara

    Jenn - forever abroad

    6 februari, 2017

    Du själv och det ytliga planet – då måste jag ju få säga att en av mina första tankar kring dig nu när vi träffades var att du ser så JÄKLA COOL OCH MYSIG UT samtidigt! Du ser dessutom lika cool och mysig ut som man tänker sig att du skulle vara. Alltifrån ditt hår och dina mörka drag till piercing. Och alla outfits jag har sett dig i känns också så himla du. Så vad vill jag ha sagt med det mer än att jag tycker du är superduper fin och att ens självbild ibland är lite orättvist hård? Att det där jämförelseträsket och att nöja sig kan pågå i all oändlighet. Det är lite som det här med att vilja gå ner i vikt, när man nått sin drömvikt hittar man alltid alltid alltid något annat att vara missnöjd över.

    Så, med den ytliga (men än dock genuina) peppen önskar jag dig en bra start på denna vecka! KRAM

    • Svara

      Rania Rönntoft

      6 februari, 2017

      Åh men Jenn, tack snälla fina du – det här blir jag SÅ glad av att höra. Cool och mysig Låter väldigt jag haha, kul att jag uppfattas sån av andra! Visst är man oerhört självkritisk, alltid på tok för hård. Det vore bra att kunna se sig själv ur andras ögon. Att agera modell i slutet av förra veckan var sannerligen utmanande. Jämförelseträsket är verkligen farligt och man är aldrig nöjd men det där ska jag jobba på – att vara mer nöjd men också bara acceptera att man inte alltid är det men att det faktiskt inte gör något :) Önskar dig med en otroligt bra start på veckan, underbara du! KRAM

    • Svara

      Katta Bucketlife

      6 februari, 2017

      Jag skulle precis skriva en liknande kommentar som den du skrivit Jenn – jag tror vi alla går och känner oss så jämfört med andra. Jag tänkte under helgen på att du och flera andra hade så härlig, personlig stil och jag bara gick runt i trasor. Haha. Det är ju svårt att resonera med det där självkritiska jaget, men alltså vad vi håller på ändå. Men, framförallt slogs jag av när vi träffades hur jäkla rolig och proffsig och cool du är!

      Ha en riktigt fin vecka!

      • Svara

        Rania Rönntoft

        6 februari, 2017

        Ja jag vet att de flesta av oss till och från känner såhär, och det är så himla dumt – som du säger, ”men alltså vad vi håller på ändå”. Det är så urbota knasigt?! Haha jag tyckte inte alls du gick omkring i trasor, du hade ju en underbar stil! Det är intressant hur man ser på sig själv VS hur andra ser på en. Men ja, att resonera med det självkritiska jaget är minsann inte en dans på rosor. Rolig, proffsig OCH cool?! Men nää… haha, tack snälla, fina du! och detsamma <3

        • Svara

          Katta Bucketlife

          7 februari, 2017

          Jajemen, rolig, proffsig OCH cool! :P

  3. Svara

    Johanna Nilsson

    6 februari, 2017

    Håller så med ovanstående talare! Dvs skit i att jämföra dig – en ser ju ändå bara den fina ytan hos andra. Och det går aldrig att veta vad andra har uppoffrat. Dvs det jag beundrar hos någon annan kanske egentligen är ett resultat av något oerhört jobbigt (ex jag beundrar vältränad person, men kanske finns det en ätstörning jag inte har en aning om? Eller ett dålig självförtroende eller något annat?) Okej, lite att hårddra det hela, men du förstår hur jag menar.

    Tack också för superfina tips på inlägg att läsa – ska dyka in i dem bums (och tack för länkkärleken <3)

    KRAM!

    • Svara

      Rania Rönntoft

      7 februari, 2017

      Det är ju det här som är så intressant, och jobbigt – för min hjärna vet ju allt det där. Alla fightas med jobbigheter i vardagen och jag har Ingen aning om vad folk går igenom. Rent logiskt vet man allt det där och tänker på det men Ändå trillar man dit, högst irrationellt. Men jag arbetar med att skärpa mig ;) Världens mest onödiga sak att lägga energi på ju! och trivs man i sig själv så syns det verkligen utåt också så det är ju win-win.

      Men så lite så, tack för alla bra inlägg du skriver! Kram <3

      • Svara

        Johanna Nilsson - Slowfashion.nu

        7 februari, 2017

        Jag vet precis vad du menar! Jag är också så, vet exakt rent rationellt allt det här (och säger det till dig), sen går det ju inte alltid och alla dagar att leva efter!

  4. Svara

    Christine's Stories - Cape Town Edition

    6 februari, 2017

    WOW, det där norrskenet! Jag önskar att jag kunde få uppleva det jag med. En dag så :)

    • Svara

      Rania Rönntoft

      7 februari, 2017

      Det var oerhört vackert :) Jag håller tummarna för att du får skåda ett norrsken någon dag, det är magiskt! Du får semestra norrut om vintrarna ;)

    • Svara

      Jenn - forever abroad

      7 februari, 2017

      Christine du får komma och hälsa på i Gällivare när jag är där någon gång under vintern ;)

  5. Svara

    Perlina

    7 februari, 2017

    Vilket fint norrsken. Inget norrsken i Paris tyvärr.

    • Svara

      Rania Rönntoft

      9 februari, 2017

      Ja jättevackert :) Jag förstår att man nog inte ser det så ofta i Paris – du får komma till Sverige på vintern!

  6. Svara

    Beata Rydén

    7 februari, 2017

    Och jag som tycker du verkar så himla säker, trygg, SNYGG och bekväm i din stil! Men, återigen, det där med att jämföra är svårt att komma ifrån! Tycker att det är bra att en är medveten om det, det hjälper nog lite iallafall! Alltså ÅÅÅÅH du har fått fram färgerna så himla himla fint på norrskensbilden <3 superfin!!!

    • Svara

      Rania Rönntoft

      9 februari, 2017

      Åh tycker du? Så roligt det är att höra hur andra ser en, och vad skönt det känns att visa ändå att det inte alltid är som det verkar :) Ja det är så attans svårt men jag försöker verkligen, och jag håller med – att man är medveten är ett bra steg i rätt riktning!

      Tack! Det var härligt grönt och det lila är ljus från en stad som lyste upp himlen lite, allt kommer fram mycket tydligare med långa slutartider, blev riktigt häftigt! <3

  7. Svara

    Wilda

    7 februari, 2017

    Du är fin precis som du är, just för att det ju är du. Ingen annan kan se ut som du, uttrycka sig som du, vara som du. Så försöker jag tänka för att hamna i jämförelseträsket. Det brukar funka bäst. Mycket lättare att jämföra sig med tidigare jag. Och norrskenet! Så avis på det. Jag hoppas att det här blir året när jag får uppleva det. Så vackra bilder på Fanni och vid havet. Önskar så att jag en dag ska kunna bo som du. Det känns så dumt att jag behöver fixa körkort och bil för det. Önskar att det gick ändå liksom. Men jag kommer nog dit. På tal om jämförelser är det ju faktiskt en bedrift att jag ens tänker på att jag skulle kunna ta körkort. Så länge som jag tvivlat på min egen förmåga att fixa något alls och om sju veckor ska jag vara kongressgeneral för en partikongress. Helt galet egentligen. Så: jämför bara med dig. Det är det enda som är rättvist. <3

    • Svara

      Rania Rönntoft

      9 februari, 2017

      Du är så klok, och det där är så sant – vi är ju alla unika, har olika upplevelser i bagaget och det Går ju verkligen inte att jämföra sig med andra egentligen. Att jämföra sig med tidigare jag och sin utveckling var ett så himla fint tips, det tar jag verkligen med mig <3 Har hänt mycket kan jag säga ;)

      Du får se till att det här blir året du får uppleva norrsken! Just do it :D

      Nu vet jag inte hur din vardag ser ut, vad du arbetar med osv eller vad du har för behov men varför känner du att du måste fixa körkort för att bo som jag? Jag har inte körtkort - det är 2km till busshållplats och mataffär. Vi går, cyklar eller åker spark. Bilen skaffade vi rätt nyligen men mest för att resa, vi använder den inte så mycket till vardags och åker fortfarande Alltid lokaltrafik in till stan.

      Däremot säger jag såklart inte att du inte ska ta körkort, om det är vad du vill så är det bara att köra - det är klart du fixar det! Du hör ju, du ska vara kongressgeneral för en partikongress?! Hur stort och coolt är inte det? Heja heja!! <3 Men, kanske behöver du inte se det här med körkort som ett hinder för att bo närmre naturen? Går det att komma runt? Kan du jobba på att ta körkort och låta det ta sin tid även fast du flyttar? :)

      Kraaam <3

      • Svara

        Wilda

        12 februari, 2017

        Angående det om körkort så tänker jag nog mest utifrån att jag dels är ensam och dels att jag är kroniskt sjuk. Jag kommer i så fall behöva bo där det är väldigt bra lokaltrafik och där det finns en lokal butik att handla i de dagar jag inte orkar ta mig iväg rent fysiskt. Men förhoppningsvis kommer jag att i framtiden ha min terapiverksamhet/behandlingshem ute i skogarna. Tänker också på sjukvård och annat som behöver finnas nära. Det är väl som det mesta en ekonomisk fråga. Ju mer tillgängligt, desto dyrare blir det ju.

        • Svara

          Rania Rönntoft

          13 februari, 2017

          Ah, ja det där är ju faktiskt extremt bra anledningar till att ha körkort. Vi har som sagt bra bussförbindelser, vårdcentral och mataffär 2km bort, tar runt 20 minuter att gå dit. Men händer något katterna när Andreas inte är hemma, eller om något händer honom och vi måste iväg så är det ju jobbigt men då vi är friska så har vi valt att köra på ändå, och ja, tyvärr blir det ju dyrare om man ska ha sådant där mer tillgängligt och det är också svårt att hitta sådana platser då det inte direkt satsas på landsbygden i dagsläget :( men terapiverksamhet ute i skogen låter ju grymt, bara naturen i sig gör ju verkligen under för folk! Jag hoppas verkligen alla pusselbitar faller på plats för dig en dag inom en ganska snar framtid <3

  8. Svara

    Anna

    8 februari, 2017

    Gud vad jag relaterar till det du säger! Man vet att man inte ska jämföra sig, man vet att man inte vet vad den andra personen/personerna går igenom men ÄNDÅ så jämför man sig. Sämst. Jag försöker eliminera människor i min omgivning som inte ger mig positiv energi. Låter så flummigt, men jag hoppas att du vet vad du menar. Vissa människor, som jag kanske känner ”är bättre” får mig inte att känna mig sämre. Istället peppar dom MIG att bli bättre på ett sunt sätt (hoppas detta makes sense…) oftast utan att veta om det. Medan andra människor ger mig dåliga vibbar eller hävdar sin överlägsenhet vilket såklart får mig att känna mig liten och sämst. De sistnämnda är såklart personer jag försöker eliminera i mitt liv genom att exempelvis avfölja eller om det skulle skapa drama så försöker jag undvika personen så gott det går. Instämmer med ovanstående talare och den enda du borde tävla med eller jämföra dig med är dig själv. Är du där DU vill vara? är du den DU vill vara? Do you liksom. Det blir ju bäst så och du är ju faktiskt himla bra! ♥︎

    • Svara

      Rania Rönntoft

      9 februari, 2017

      Jag förstår precis vad du menar! <3 I sociala medier avföljer jag hela tiden och i verkliga livet har jag bara bra vänner kvar, sådana som är sådär som du beskriver, som peppar en och får en att vilja må bra och hela tiden bli en bättre människa <3 Den typen av relationer är verkligen ovärderliga!

      I shall do and be me! :D ♥︎ Tack för peppig och fin kommentar!

  9. Svara

    Agnes {Cashew Kitchen}

    19 februari, 2017

    Känner igen mig supermycket i den där jämförelsen som kommer när en inte känner sig helst bekväm i sig själv. Jag går också igenom en sådan period nu. När jag tidigare har hamnat här så brukar min coping mechanism vara att köpa på mig en massa plagg jag inte behöver, i ett desperat försök att hitta en stil som jag trivs i. Nu har jag lyckligtvis (?) inte ekonomin till det, vilket gör att jag tvingas konfrontera de här känslorna. Hittills har jag kommit fram till att det handlar inte så mycket om hur jag ser ut som vad jag gör, hur jag lever mitt liv. Det är här jag engagerar mig i sådant jag bryr mig om som jag är i mitt esse och känner mig säker på vem jag är. Så mitt sätt att hantera den här perioden har varit att helt enkelt göra mer av sådant jag tycker om, och försöka skala bort aktiviteter som gör att jag jämför mig massor. T.ex dra ner på sociala medier!

    Det är skönt att höra att du också går igenom något liknande! Så känner en sig mindre ensam :-) Hoppas du har en superfin helg! Stor kram!

LEAVE A COMMENT