Om att ha tid till att leva

I somras fick jag den stora äran att skriva ett gästbloggsinlägg hos Think Organic. Jag har tidigare publicerat texten även på min egna blogg men i samband med flytten och att jag har fått en del nya följare tänkte jag posta det igen så ni får en chans att lära känna mig lite bättre. Inlägget handlar om hur jag hamnade här i de norrländska skogarna, mina tankar kring att leva ett enklare liv och om att ha tid till att leva helt enkelt.

Det här inlägget publicerades först på Think Organic 2015-07-15

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

Det var i början på sommaren förra året som jag och min sambo, båda med rötter i det norrländska lugnet, verkligen började tröttna på storstadslivet i Göteborg och den stress och konsumtionshets som vi kände av allt mer. Andreas hade vid ett flertal tillfällen under åren vi varit tillsammans nämnt att han någon gång kunde tänka sig att vilja flytta tillbaka till släkten utanför Sundsvall, och jag hade svarat något i stil med ”ja, man vet aldrig vad som sker i framtiden”. Visst kunde jag tänka mig att flytta men jag visste inte var eller när. Några mer specifika planer kring att flytta blev det alltså aldrig.

Men så i början på förra sommaren kände vi det så starkt, att vi hade fått nog och att det inte kändes som att livet var menat att levas så som vi hade det. Att arbeta så otroligt mycket att man inte hade tid, ork eller lust till att leva och njuta av livet. Att arbeta för att göra karriär, få in mer pengar och konsumera mer. Konstant högt tempo och betong. I maj kom jag hem från ett fotojobb i Turkiet och han frågade än en gång, om det inte vore trevligt med ett litet hus på landet i norr, och till hans stora förvåning svarade jag att ”ja – vi gör det. Nu.” Det var dags för något annat. Så under sommaren packade vi ihop våra saker och i början på augusti lämnade vi Göteborg och bytte det höga storstadstempot, trånga spårvagnar och för många koppar cappuccino mot det norrländska lugnet, loppisrundor, närhet till naturen, bärplockning och ett allmänt lugnare liv.

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

Flytten innebar så mycket mer än att bara byta vilken geografiska plats vi bodde på, det har även inneburit stora förändringar i vår livsstil. Idag hyr vi i ett litet hus på lite mer än 50kvm med sjöutsikt, skogen runt hörnet och en vedeldad kamin. Vi har valt att bo på lite mindre yta då vi kommit till den insikten att man inte behöver så ofantligt mycket saker för att vara lycklig. Vi har rensat rejält bland prylar och kläder. Sålt och skänkt. Vi konsumerar mindre idag, och mer medvetet. Vi tänker igenom köp noga och handlar mycket på second hand.

Vi lever och strävar efter något som kallas downshifting; vi vill leva ett sundare liv där vi är mer självförsörjande och inte konsumerar så mycket. Detta får oss att må bättre, men det har även ekonomiska och miljövänliga fördelar. Vi lär vi oss hela tiden mer om att använda oss utav naturens resurser och vi plockar svamp som vi torkar eller förväller, bär fryses in eller blir till sylt och marmelad. Nässlor torkas och av såväl maskrosor som granskott gör vi sirap. Det är så himla roligt och tillfredsställande!

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

Allt detta gör vi för att ha råd med att arbeta mindre och leva mer. Att bara ha tiden och orken till att göra sådant man tycker om på helger och under inplanerad semester känns verkligen absurt. Njuta av livet, det är det tänkt att vi ska göra när vi gått i pension. Men vem har samma ork då? Och livets alla fina stunder kan ju ske precis när som helst, och många av dessa sker i vardagen och då är det viktigt att ha möjligheten att stanna upp och ta tillvara på dem.

Som fotograf frilansar jag som sagt, och arbetar hemifrån (när jag inte är iväg på uppdrag). Jag styr själv mina tider på dygnet och kan utan problem pausa med det jag gör för att till exempel skapa nya bilder, fånga något fint i vardagen eller gå ut i naturen. För det är i naturen jag laddar mina mentala batterier och känner inspirationen komma tillbaka. Japanerna kallar det ”shinrin-yoku” vilket översatt rakt av betyder ”forest bathing”. Jag kan välja att gå ut i solen med en bok, en kopp kaffe och lite fika, baka och fotografera eller om morgnarna stanna i sängen med kaffe och en inspirerande tidning – för att istället arbeta vid datorn om kvällarna.

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

Det bästa i livet kan handla om något så enkelt som en lugn stund i sängen med din katt, ett inspirerande magasin och en skål med glass. Att vandra barfota genom gräset, plocka in vilda blommor eller helt plötsligt rusa ner till sjön för att se dimman spela över vattnet som lyses upp av fullmånen medan ljudet av en gök ekar över sjön. Vet ni vad alla de här små, fina stunderna i livet bidrar till? Livskvalitét, och det är vad som gör oss lyckliga i slutändan. Jag kan ta mig tiden att släppa jobbet för en stund och bara njuta av livets alla härliga stunder när helst de sker.

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

om att ha tid till att leva © Rania Maria PhotographyPannkakor med min hemmagjorda maskrossirap på, mums! 

Men jag har fått kämpa hårt med att faktiskt tillåta mig själv att släppa allt för att bara njuta. Nu för tiden mår vi dåligt och har ångest när vi inte arbetar eller är allmänt duktiga / produktiva och att inte ”göra något speciellt” ser vi ned på. Samhället lär oss att vi ska arbeta hårt, och att livet går ut på att ”lyckas”. Man ska göra karriär, skaffa stort hus, bil, resa utomlands… Ja, lyckan mäts i materiella ting. Alla små, vardagliga och fina stunder glöms bort. I sociala medier ser vi hur alla köper nya, fina saker och är oerhört produktiva precis hela tiden. Det sätter en norm press på oss och vi mår inte bra. Jag själv blir ofta ifrågasatt kring de faktum att jag inte har ”ett riktigt jobb” eller körkort, och över att vi inte vill ha en bil. Många ser mig inte ens som vuxen än, för som vuxen vet jag såklart bättre och skulle se till att ordna alla de där sakerna. Många som hör hur jag har det ser så mycket problem med min livsstil; att jag inte har en fast anställning och fasta tider, och de ojar sig över det jobbiga i att inte ha bil och påpekar att jag måste känna mig fast, hämmad.

Vet ni vad? Jag har aldrig mått bättre eller känt mig mer fri. De där sakerna skulle kväva mig. Jag har förmånen att få arbeta med min stora passion, och jag har tagit mig hit på egen hand. Det kan gå långt mellan jobben och ibland känns det tungt, jag tjänar inte jättemycket i nuläget och måste verkligen vara sparsam. Men att ha råd med mat och hyra är ju faktiskt allt som behövs, och när solen kikar fram och många är fast på sin arbetsplats kan jag släppa allt för att bege mig iväg ut, och när andra är lediga och klagar på att det bara regnar kan jag passa på att få mycket arbete gjort. Låter ju ganska bra, eller hur?

Det här inlägget har jag inte knåpat ihop bakom en skärm på ett kontor. Nej jag har suttit ute med min anteckningsbok, en kopp kaffe eller två, nybakad sockerkaka, solsken och fågelkvitter. Katten Ellie har kommit och gått, kollat vad jag gör, lagt sig i skuggan en stund för att sedan springa iväg efter någon stackars fjäril. Jag promenerar genom skogen varje dag och är ute så otroligt mycket. Det är fantastiskt vad lycklig och tillfreds jag är med livet. Jag känner mig väldigt rik, och det jag har – ja det går inte att mäta i pengar eller materiella ting.

om att ha tid till att leva © Rania Maria Photography

Det stora målet för oss båda är att fortsätta njuta av livet och göra det vi vill och mår bra av. Vi fortsätter lära oss fler sätt att bli mer självförsörjande på och nästa år ska vi ta tag i att börja odla diverse grönsaker och rotfrukter nu när vi har en trädgård. Vi fortsätter lägga om våra vanor för att konsumera än mindre och smartare och på så vis komma till en punkt då vi har råd med att arbeta så lite som möjligt. Vad ska vi då göra med all denna tid vi får över om vi inte arbetar så mycket? Leva såklart!

All images and content are Rania Maria Photography originals unless otherwise stated. Feel free to pin and share, but remember all content is copyright protected. Always link back and credit when sharing. Thanks!

YOU MIGHT ALSO LIKE

43 Comments

  1. Svara

    Silje

    22 januari, 2016

    Så utrolig bra skrevet! En nydelig tekst som får meg til å tenke. Takk <3

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Tack så mycket – roligt att du tycker om den och jag blir väldigt glad att den väcker tankar <3 Önskar dig en fin söndag, kram!

  2. Svara

    Hampton SC

    22 januari, 2016

    Magnificent philosophy of life, Rania! Lucky that you and your partner so young be conscious of what is really important and have the courage to make it happen.
    It is so admirable …
    The differences of character with the father of my son did not allow me choose an overall slow life and have to wait a few years for my child to be independent …
    Then it will be my time ^-^

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Thank you so much! We feel very happy and grateful that we’ve come to these insights, we really do and we wish and hope to make other people realise that they really should do the things that make them feel good and happy, nothing else matters. We do only live once (as far as we know). I am sorry to hear that but I am glad you feel like you will lead a slower life as soon as you can, but maybe there are small changes you can do even now? It’s all about baby steps after all, we did not change our lives over night // Hugs Rania

  3. Svara

    Ida här och nu

    22 januari, 2016

    De låter fantastiskt! De är så jag vill leva. Med naturen bredvid i ett litet hus. Kunna vara mer självförsörjande genom att odla och plocka det som naturen ger.
    Jag är sjukpensionär och känner pressen av samhället. Jag jobbar inte. Tillför ingenting. Jag bara finns och kostar pengar. Och har inte pengar till någonting annat än räkningar och mat. Och jag tycker inte om hur samhället ser ut. Jag vill kunna njuta av livet. Dom små stunderna.

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Tack! Vi har en lång väg kvar tills livet är så som vi vill ha det, då vi odlar riktigt mycket och kan mer om att hämta av naturen men vi är helt klart på rätt väg och det känns riktigt bra, och är så roligt! Jag hoppas du kommer kunna leva så en dag. Det gäller att ta det sakta och ändra små saker i taget. Fundera på vad man kan göra redan nu och vad man får vänta med :)

      Jag tycker inte heller om hur samhället är uppbyggt, det kretsar kring att arbeta så mycket som möjligt och konsumera så mycket som möjligt vilket verkligen inte är hållbart och det systemet kommer att fallera, kollapsa rent utav. Både ur miljösynpunkt, men också vår hälsa, vi orkar inte, vi är sjukare och går in i väggen, och fler och fler inser att det inte är meningen att livet ska vara så och börjar ställa sig ”utanför systemet”. Nu vet jag väldigt lite om dig och hur du lever och bor, om du är ensam eller inte men… Försök dra ner på boende-yta och konsumtion, konsumera mindre och smartare, så kan du säkerligen klara dig på att arbeta mindre och med något du verkligen bara tycker om och mer bra av. Då finns det mer tid och ork och livsglädje till att upptäcka alla de där små stunderna och ta tillvara på dem! Det är inte lätt att komma dit och det tar tid, men åh vad värt det är att försöka eller åtminstone ändra lite för att ta sig närmre den typen av liv. Kram!

  4. Svara

    VIVUS - Hon med fölet

    22 januari, 2016

    Hejja!

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Kul att du hejar på – tack!

  5. Svara

    ISA

    22 januari, 2016

    detta inlägg är typ det härligaste jag läst. SÅ modigt. Och SÅ bra.

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      TACK! Blir så glad att du tycker det. Kram och hoppas du har en fin söndag!

  6. Svara

    Sofia

    23 januari, 2016

    För att detta är världens bästa och viktigaste blogginlägg <3

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Men, tack snälla du! <3

  7. Svara

    Mellan skog och gård

    23 januari, 2016

    Det är så sant och vackert beskrivet; tid att leva, det önskar jag att alla fick, på det sätt som passar dem! Ett liv där dagarna räknas ner till helgen, till semester, till pensionen… Det är synd att skjuta på lyckan på det viset.

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Ja visst känns det lite fel att vi gör så? Jag hoppas verkligen också att alla hittar ett sätt att leva sina liv på ett sätt som gör att de mår bra och verkligen får mer tid till att leva och uppskatta livet Varje Dag! :) Kram och trevlig söndag!

  8. Svara

    Vilma

    24 januari, 2016

    Åh vilket bra inlägg! Vad glad jag blir över att du lade upp det igen så jag fick en chans att läsa :) Mina drömmar ser lite ut på samma sätt – flytta med djuren upp till släktgården i Övertorneå, leva billigt och naturnära och jobba med det jag älskar. Vi får se om det går vägen till hösten :)

    • Svara

      Rania

      24 januari, 2016

      Vad Glad Jag Blir att du tycker om det! Tack snälla :) Åh, det låter som en alldeles underbar dröm och jag hoppas det går bra för dig att förverkliga den! Kom ihåg att ”when there’s a will there’s a way” – jag håller tummarna för dig!

  9. Svara

    Linda

    25 januari, 2016

    Har läst det förut men får samma lyckokänsla när jag läser det idag. Vilken dröm och vad modigt!! Vi var i torpet i helgen, diskade i snö då pumpen pajjat, fryste om stjärten på utedasset, sov tätt ihop framför brasan då det var fyra grader i sovrummet… Låter ju besvärligt och ganska oromantiskt men i de förhållandena minskar vår ångest, stress, vi hittar kärlek och energi. Sover som stockar, tillbaka i stan och ännu en sömnlös natt!

    • Svara

      Rania

      25 januari, 2016

      Vad roligt att du tycker om det så mycket Linda, tack snälla! Vet inte om vi känner oss så modiga dock, på något sätt var det inte så läskigt. I den här åldern har man ändå kvar sina vänner och vi hade inga jobb att sluta från som kändes tungt så det var liksom… bara att fara haha. Åh men vet du, det där har vi pratat mycket om, att de där enkla, lite krångliga sakerna ändå betyder mycket på något sätt! Jag förstår att ni stressade av och sov bättre faktiskt. För ett året runt boende hade jag ju velar ha ordentligt med vatten och en bra toalett men mycket annat är verkligen bekvämligheter vi inte behöver idag. Hoppas ni kan vara i torpet ofta, det låter Så Mysigt!

  10. Svara

    Sara

    25 januari, 2016

    Så härligt! Bra val tycker jag. Vi hyr också hus på landet, men jobbar ändå ganska mycket. Jag har dock förmånen att jobba hemifrån ett tag till, i och med det jobb jag har nu. Men snart har jag inte det jobbet mer och då vet jag inte… Vill fortsätta jobba mer fritt, hemifrån, som du, och som jag gör nu. Vet bara inte med vad!? För jag är varken bloggerska, fotograf, ekonom, it-specialist eller författare. I alla fall inte än ;) Får väl se vad fantasin kan knåpa ihop, för jag lämnar inte hemmet något mer nu för ett stressig jobb. Punkt!

    • Svara

      Rania

      27 januari, 2016

      Tack, det känns verkligen jättebra! Kul att höra om fler som faktiskt Hyr hus, hur länge har ni gjort det och fungerar det bra tycker du? Min sambo jobbar fortfarande ganska mycket också, planen är väl att han också ska gå ner ytterligare i tid så småningom. Men vissa saker måste man jobba sig fram till, allt går inte att ändra över en natt. Att ha det mer fritt och arbeta hemifrån är underbart tycker jag! Du får fundera över vad du vill arbeta med, och sedan se hur du löser så att du kan göra det hemifrån :) Spännande! Du tänker i alla fall helt rätt som inte ska gå tillbaka till något stressigt jobb – heja dig!

  11. Svara

    Ida Björkman

    26 januari, 2016

    Jag vill flytta till Norrland nu direkt känns det som! ? Så vackert!

    • Svara

      Rania

      27 januari, 2016

      Hihi ja det är himla vackert här. Men södra Sverige har såklart också sin unika charm :)

  12. Svara

    Maria

    27 januari, 2016

    Är från norr jag med och flyttat ner till storstan själv. Vill byta ut det direkt mot en stuga i skogen efter ditt inlägg.. Så himla inspirerande och rätt. Heja er!

    • Svara

      Rania

      28 januari, 2016

      Åh så du har gjort tvärtom kan man säga, hur kom det sig? Tack! Hoppas du kan bo i en stuga i skogen en vacker dag! Kanske inte året runt men på helger och lediga dagar? kram och heja dig med!

  13. Svara

    Therese

    27 januari, 2016

    Vad skönt, och vackert! Fint. Min stora utmaning är att varva ner och stanna upp – att jag ser det jag ser och är tillfreds med det. Den känslan kommer när jag sitter på hästryggen eller reser iväg. Det vore magiskt om jag kunde locka fram den känslan vid fler tillfällen/platser.

    På tal om att odla… Jag såg en film igår, The Martian, som i det stora handlar om överlevnad. Den väckte tankar och funderingar :) Tips tips!

    • Svara

      Rania

      28 januari, 2016

      Det är verkligen en stor utmaning att göra just det där, men det är nog en vi alla borde åta oss kanske? Fint att du har stunder då du känner den, kanske enklare att hitta och känna igen den i andra stunder i livet då? Jag har det verkligen till och från, vissa perioder flyter allt på och jag uppskattar minsta lilla mest hela tiden och väldigt lite bekommer mig. Just nu ser jag inget fint i vardagen alls och det mesta känns ganska tungt så, det går ju helt klart upp och ner – men det kanske man måste få tillåta det att göra också? Att alltid ligga på topp är nog svårt – även om målet är att göra det så ofta som möjligt.

      Tack för filmtipset, kikade precis på trailern – den måste vi se! många bra skådisar också :D Fin torsdag till dig!

  14. Svara

    Simone

    28 januari, 2016

    Det här är så inspirerande. Tack.

    • Svara

      Rania

      30 januari, 2016

      Men så lite så – blir bara så glad av att höra att det är det! tack själv :)

  15. Svara

    Nora

    31 januari, 2016

    Vilken härlig text att läsa! Slow living är också min livstil och jag har inte ångrat mig en sekund. Jag driver ett bed and breakfast på landsbygden i Finland. Mera leva, mindre jobba <3

    • Svara

      Rania

      31 januari, 2016

      Tack, roligt att du tycker om den! Åh men vad härligt det låter med ett bed and breakfast! Aldrig varit i Finland faktiskt, måste kanske komma och hälsa på ;) Trevlig söndag till dig!

  16. Svara

    Pernilla

    1 februari, 2016

    Det här är så jäkla bra. Heja er som tog klivet och verkligen njuter av livet nu – känns som om det syns så tydligt i dina foton, det är en sådan närvaro att jag är redo att packa väskan och hoppa på nästa tåg som tar mig norrut!

    • Svara

      Rania

      2 februari, 2016

      Åh tack! Vi har långt kvar än men är verkligen på rätt väg och det känns så himla himla bra! Vad glad jag blir att du känner att det syns :D Hihi det är himla fint i Norr, om inte annat borde du semestra här ;)

  17. Svara

    Ramona

    12 mars, 2016

    Helt underbart inlägg :) Jag har en dröm om att leva precis som du. Så himla underbart. Du har en helt otroligt fin blogg och den har snabbt blivit en favorit hos mig.
    Önskar att jag vågade ta chansen att leva som ni, enklare och lite mindre jobb. Jag och min man känner båda att som vi lever nu inte är hur vi egentligen vill ha det. Dessvärre förstår folk inte och jag tror vi lyssnar och tänker för mycket på vad alla andra ska tycka. Så dumt, för i slutändan är det ju vi som ska vara lyckliga och nöjda med beslutet. Att det ska kännas så svårt.
    Hoppas du har en fin dag.

    • Svara

      Rania

      12 mars, 2016

      Tack snälla du, vad glad jag blir att du känner så! Jag tycker ni ska prata mer om det, och kanske våga – varför känner du / ni att ni inte vågar just nu? Det enda vi tänkte när vi flyttade var att i allra, allra värsta fall så trivs vi inte men då flyttar vi igen. Det är liksom inte värre än så. Angående att arbeta mindre så är det inget som sker över en natt utan man tar sakta små steg mot det. Ser över sina utgifter, funderar hur / på vad man kan spara in. Börjar konsumera smartare och i takt med att man sänker sina utgifter kan man gå ner till kanske 70 %. Jobba en timme senare någon dag och vara helt ledig en dag i veckan istället. Vi har haft väldigt bra släkt och vänner som kanske inte skulle göra som vi, men de har inte ifrågasatt så mycket. Ute i samhället och från andra hör man ju mycket andra åsikter men jag tror mest att det är för att det faktum att vi väljer att leva såhär, lite utanför ekorrhjulet, provocerar deras livsstil. Inte medvetet från vår sida såklart, men de känner nog så och då måste de ha taggarna utåt lite. Jag lever bara ett liv och det är nu, att inte göra det jag mår bra av på grund av andra känns fruktansvärt fel och skulle verkligen aldrig falla mig in! Jag hoppas verkligen ni vågar göra lite ändringar i ert liv, låt dem vara små och låt det ta tid men gör det! Kram och trevlig lördag

  18. Svara

    frida

    14 mars, 2016

    ÅH, vad du har rätt!, detta konsumtionssamhället, vi lever verkligen på ett konstigt sätt!
    Vi har två bilar som kostar, vi har hus som vi tycker är för litet, vi jobbar 100%, vi har barn med sammanlagt 5 aktiviteter, har varsin själva, endast må o fre har vi inget inbokat Jag försöker köpa loppis ibland, jag försöker sälja/köpa på tradera, jag syr mycket själv.
    Själv skall jag försöka känna mig nöjd med att vi har ett litet hus ändå 111kvm, njuta av min trädgård och arbeta med den, odla ätbart och vackert.

  19. Svara

    Mia

    20 oktober, 2016

    Vilken härligt inlägg!
    Och jag förstår precis vad du menar med att det är svårt att släppa pressen att prestera. Jag är en riktig prestationsprinsessa vars liv går i 120%. Men igår satt jag hemma hela dagen och redigerade bilder, fotograferade, åt pepparkakor, lyssnade på musik och klappade på katten. Jag vill göra mer sånt, bara vara. Måste klura på hur jag får det till verklighet!

  20. Svara

    Nadia

    19 januari, 2017

    Herregud. Jeg har gåsehud over hele kroppen etter å ha lest dette. Du setter ord på så mange vanskelige tanker og følelser jeg har sittet med selv i lenger tid. Jobben min er altkonsumerende hva det gjelder tid og krefter, og det jeg egentlig brenner for, nemlig fotografi, kommer så langt ned på listen og det knuser hjertet mitt at det ”må” være slik. Jeg har ofte drømt om å gjøre som deg – søke ut i skogen og enkelheten. Men hvorfor er det så himla vanskelig? Hvorfor FØLES det bare som en drøm? Tusen takk for det beste innlegget jeg noen gang har lest. Dette var virkelig inspirerende.

    • Svara

      Rania Rönntoft

      20 januari, 2017

      Hej Nadia, tack för din otroligt fina kommentar. Jag blir så glad och rörd av din reaktion. Jag hoppas verkligen du börjar arbeta mot att göra din dröm till verklighet <3 Det är inget som sker över en natt men om man vet i vilken riktning man vill gå kan man hela tiden ta aktiva val som för en åt rätt håll. Kan du kanske gå ner lite i tid? Ha fotoprojekt om helgerna? Vad krävs det för att du ska ta dig ut i skogen samt leva ett enklare liv? Tack själv för att du kikar in och här läser och kommenterar, jag håller tummarna för att du kommer kunna skapa det liv du vill ha! Det vet jag att du kan :)

LEAVE A COMMENT